Veckans doula – Matilda Haggärde

//Veckans doula – Matilda Haggärde

MatildaNamn: Matilda Haggärde
Ålder: 36
Län: Västra Götalands län
Antal barn: 3

Antal år som doula: 9
Antal doulauppdrag: runt fyrtio

Favoritmat: Asiatiskt, afrikanskt och arabiskt.
Favoritlåt just nu: Allt som går att dansa till. Och ibland kommer jag på mig själv med att gå hemma och sjunga på systrarna Kronlöfs Så många ställen..
Husdjur: Nej. Jag tycker mycket om djur, men de ska inte behöva bo i burar eller i en lägenhet i stan bara för att jag tycker att de är fina.

Vad erbjuder du utöver doulatjänsten?
Jag driver ett företag, Matildas Profylax, som erbjuder förlossningsförberedande kurser. Kurserna ges vanligen för mindre grupper i en fin lokal i centrala Göteborg, men de kan även fås i hemmet som en privatkurs för ett enstaka par, eller om man vill gå kurs tillsammans med några vänner. Jag tror väldigt mycket på förberedelse; kunskap om vad det är som ska ske i kroppen, hur man som föderska kan hantera detta och hur man som partner kan stödja sin kvinna.

Har du själv fött med doula?
Jag har fött mina barn hemma och då fungerar ju barnmorskan som en doula, det vill säga att man lär känna varandra redan i graviditeten, man bygger upp en relation och en tillit. Man vet att hon kommer när man ringer, att hon vet hur man vill föda och att hon stannar till dess att barnet är fött. Denna trygghet är essentiell i mina ögon och det är det jag vill ge de blivande föräldrarna när jag verkar som doula.

Vad skulle du vilja göra för att förbättra förlossningsvården i Sverige?
Oj. Mycket faktiskt. Även om också mycket har blivit bättre sedan jag själv föddes.
Inom framförallt dessa områden ser jag att det finns stora utvecklingsmöjligheter för svensk förlossningsvård:

  1. Kontinuitet – oavsett vilken plats man vill föda på så borde det finnas ett vård-team som följer en i graviditeten och att det är någon/några av dessa personer som finns där för oss när det blir dags att föda.
  2. Valmöjligheter – idag är valmöjligheterna närmast obefintliga för de allra flesta svenskar när det kommer till förlossningsvård. När min syster väntade sitt första barn i Norge berättade barnmorskan på Mödravårdscentralen att min syster hade att välja mellan att föda på sjukhus, i födslostuga (som är som ett hem, men med sjukhuspersonal tillgänglig) eller i hemmet. Allt bekostat av skattesystemet. Och om hon valde att föda på sjukhus var sannolikheten stor att hon skulle komma att föda med den barnmorska hon träffade på MVC, om det inte blev denna barnmorska så blev det hennes kollega i rummet intill.. Går det i Norge borde det också gå här.
    Även för de som vill föda på sjukhus borde det finnas större utrymme för valmöjligheter. Det går trögt i Sverige. I alla våra nordiska grannländer finns exempelvis fina möjligheter att föda i vatten, i Sverige finns det till och med barnmorskor som lurar födande kvinnor att tro att det är förbjudet att föda i vatten! Det är så klart inte sant. Blivande föräldrar måste få sann information om de rutiner, PM och preferenser de kommer att mötas av på sjukhuset, men också stärkas i sin egen roll, att det i varje stund är upp till dem vad de vill tacka ja eller nej till.
  3. Resurser – det säger sig självt att man får en haltande verksamhet om de anställda är överbelastade, det gäller för alla verksamheter. Men i förlossningsvården – där själva kärnan är att man vill möta en människa som är närvarande, som har tid, lust, ork och glädje – så är det helt orimliga förutsättningar barnmorskor och undersköterskor arbetar under. Sverige måste satsa mer för att kunna förbättra arbetsvillkoren; höjda löner och fler barnmorskor/födande. Även miljön borde förändras, det är skillnad att ligga och balansera på en smal, hård sjukhusbrits och att ha en bred och mjuk dubbelsäng. Det är skillnad att ligga och titta på en massa slangar och medicinsk utrustning och att ha levande ljus och dämpad musik. Vi måste också inse att alla kontroller barnmorskor idag är “tvingade” att genomföra tar tid och fokus från deras verkliga uppgift, att finnas där med händer, ögon och röst för den födande och hennes partner.

Har du något knep som du använder vid nästan varje förlossning?
Jag vet inte om jag vill kalla det ett knep, men jag ger i princip alltid konstant beröring i någon form. Beröring skapar trygghet, ger en känsla av att man inte är ensam och frisätter hormonet oxytocin i kroppen som i sin tur ger starka värkar och ett finare förlossningsförlopp.

Vad skulle du vilja lära dig för att utveckla dina tjänster?
Det hade varit väldigt praktiskt om jag kunde göra vaginala undersökningar – det hade underlättat för kvinnan att avgöra om hon vill åka in till förlossningsavdelningen, det kunde också hjälpa fler att våga vara hemma längre in i förloppet. Jag drömmer om att en gång få vara praktikant hos Ina May Gaskin och hennes kollegor på The Farm för att se hur de arbetar, jag tror att jag hade kunnat lära mig massor av dem. Och så vill jag lära mig mer akupressur – så nu har jag anmält mig till en kurs i akupressur för gravida och födande!

Doular du par du känner sedan innan?
Ja! Det är ett underbart förtroende att bli tillfrågad av vänner och att få dela denna stora upplevelse med dem. Det blir också en väldigt speciell relation till dessa barn, att få vara med när de föds och sedan få följa med i deras uppväxt.

No comments yet.

Leave a comment

Your email address will not be published.